logo-2.png Your Company

Hem Om SDF SDF-projekt EEP-projekt In situ-projekt Medlemmar Aktuellt Länkar
Kolmårdens Djurpark Parken Zoo Orsa Björnpark Nordens Ark Furuviksparken Havets Hus

Nordens Ark

Nordens Ark inledde 2006 ett samarbete med Länsstyrelsen i Stockholm som gick ut på att starta avelsförsök med bredbandad ekbarkbock. Målsättningen med försöket är att hitta metoder för att producera vuxna djur för utplantering i lämpliga habitat inom arternas tidigare utbredningsområden.

Bredbandad Ekbarkbock (Plagionotus detritus) 

Den bredbandade ekbarkbocken är en av våra sällsyntaste bark- och vedlevande insekter. Från att ha haft en ganska vid utbredning i sydöstra Sverige föreligger endast fynd från Djurgårdarna i Stockholm under det senaste decenniet förutom ett par fynd väster om Stockholm. Arten tycks vara knuten till områden med jätteekar i glesa bestånd som ger en varm utvecklingsmiljö för arten. I den svenska rödlistan (Gärdenfors 2000) är arten placerad i hotkategori Akut Hotad (CR).

Skalbaggen lägger sina ägg i slutet av juni och början av juli i den grova barken på nyligen döda stam- och grendelar av ek. Äggen kan läggas på såväl stående träd som på marken liggande virke. Larven lever i innerbarken och har en utvecklingstid på ett eller två år. Före förpuppningen går larven in i den grova barken eller en bit in i den yttersta veden och gör en puppkammare. Den gulrandiga fullbildade skalbaggen är mest aktiv i solsken och besöker sällan blommor, utan påträffas oftast springande på ekvirke. Den lever endast några veckor.

Den bredbandade ekbarkbocken har visat en kraftig tillbakagång under sen tid. Orsaken kan bestå av flera faktorer. Eftersom arten älskar solexponerade träd, missgynnas den kraftigt av igenväxning. Dels trivs inte arten med skugga och en kylig miljö, dels dör ekar lätt om de växer i konkurrens med andra träd. Detta är förmodligen orsaken till varför den stora population av bredbandade ekbarkbock som vi, fram till 1950–60 talet hade i bl a Båtforsområdet vid Nedre Dalälven, nu är utgången. På många ställen i parker och betesmarker städas dessutom, passande nedfallna gren- och stamdelar bort. Larverna konkurrerar med andra långhorningar i kambiet, och mellanartskonkurrens kan vara en orsak till att just denna art minskar.

Som för de flesta hotade arter i Sverige finns ett åtgärdsprogram upprättat. Åtgärdsprogrammets mål är att populationen av bredbandad ekbarkbock skall öka till minst 500 individer inom Nationalstadsparken. Dessutom bör det enligt programmet ske en återintroduktion på åtminstone två historiska lokaler, det vill säga där arten tidigare förekommit. Man bör för detta ändamål även få till stånd en uppfödning av arten, baserat på individer från den lokala populationen i Nationalstadsparken.Åtgärdsprogrammet tar även upp förstärkt skydd för lokalerna på Djurgården och föreslår en regional fridlysning av arten. Som långsiktigt mål gäller att arten inte längre skall vara rödlistad i Sverige.

Nordens Ark inledde 2006 ett samarbete med Länsstyrelsen i Stockholm som gick ut på att starta avelsförsök med bredbandad ekbarkbock. Målsättningen med försöket är att hitta metoder för att producera vuxna djur för utplantering i lämpliga habitat inom arternas tidigare utbredningsområden. De mest aktuella lokalerna för en utplantering är i Uppland (Båtforsområdet) och Småland (Strömsrum och Hornsö).

Projektet kom igång på allvar under 2007 då vi lyckades kläcka fram närmare 50 individer ur ved vi samlat in på Djurgården i Stockholm. Vi fick också dessa att överleva, para sig och lägga ägg på nya grenar och stammar av ek. Detta gjordes i inomhusterrarier för att ha bättre kontroll på vad som egentligen skedde. Ekveden placerades i två stora uteterrarier som specialkonstruerats för ändamålet och för att få en naturlig årscykel för larverna.

Planenligt kläcktes en större mängd ekbarkbockar under 2008. Eftersom de kläcktes i de stora

utomhusterrarierna, och dessutom under en period av 3-4 veckor, är det närmast omöjligt att säga hur många individer det blev. Terrarierna är dessutom försedda med ekbark och flis som

bottensubstrat och fulla med stockar och grenar där djuren kan gömma sig. Ett mindre antal nykläckta skalbaggar togs in för parning och äggläggning i inomhusterrarier, men de flesta fick lägga ägg i utomhusterrarierna som nu utökats till fyra. Ungefär samma procedur har upprepats under 2009 och 2010. Vi har lärt oss hur skalbaggarna fungerar i terrarier och hur vi skall kunna föröka arten i större skala. När vi fått fram flest individer har det troligen rört sig om 150-200 individer. Vi har under det senaste året diskuterat olika utsläppsmetoder och platser där utsättningar skall ske med berörda Länsstyrelser och Naturvårdsverket. Vi hoppas att kunna sätta ut de första bredbandade ekbarkbockarna från aveln under nästa sommar. Det kommer då att ske i Båtforsområdet vid Nedre Dalälven där en utsättningsbur redan är på plats och där en del miljöförbättrande åtgärder är vidtagna.