Fjälluggla
Bevarandeprojekt fjälluggla (Bubo scandiacus)
Förekommer oregelbundet i Svenska och Norska fjällkedjan. Ungfåglar kan sällsynt ses i hela Norden under vinterhalvåret. Uppträder invasionsartat under år med god tillgång på gnagare, för att helt försvinna dessemellan. Sedan vintern 81-82 har lämmelåren uteblivit och därmed häckningar av fjällugglan. Senaste åren har dock ett fåtal häckningar skett.
Varför lämmelåren uteblivit så länge är ej helt kartlagt. Fjällämmeln är huvudfödan.
Bo på marken på kalfjället. Honan ruvar de 4-14 äggen i ca 33 dagar. Ruvningen börjar redan när första ägget är lagt .
Ungarna blir alltså olikstora och de mindre dör först om maten tryter.
Hanen är helt vit, honan och ungfågeln vit med svarta eller bruna vattringar.
Vikt 700 g- 2,9 kg.
Vingbredd 142-166 cm.
Högsta kända ålder 28 år.
Artkoordinator för Fjälluggla, Ewa Wikberg, Nordens Ark
Ugglor
Ugglor finns spridda över alla kontinenter utom Arktis och Antarktis. Ordningen Ugglor STRIGIFORMES indelas i (2 olika familjer):
TYTONIDAE
Tornugglor
I Världen finns det 16 arter
I Norden finns det 1 art
STRIGIDAE
Typiska Ugglor
I Världen finns det ca 190 arter
I Norden finns det 11 arter
De flesta ugglor visar sig ogärna på dagen. Då kan de bli utsatta för mobbning av kråkfåglar eller attackerade av rovfåglar. De har istället anpassat sig till ett liv på natten.
Speciella anpassningar
- Bra mörkerseende
- Bra hörsel
- Ljudlös flykt. I samverkan gör att en uggla kan fånga sitt byte i nästan obefintligt ljus.
Ugglornas syn
Mycket gott mörkerseende. Båda ögonen riktade framåt, någonting mycket ovanligt hos fåglar. Synfältet är ca 110 grader, jämför med tex människa som har 180 grader. Kan ej röra ögonen - rör huvudet i stället. Därav ugglornas karakteristiska huvudrörelser.
Ugglornas hörsel
Har stora öronöppningar dolda under ansiktsmasken.
Öronöppningarna är asymmetriska för att bättre kunna lokalisera ljud.
Ugglornas speciella fjädrar 
Speciellt mjuka och luddiga fjädrar.
En kamliknande struktur på främre vingpennorna (se bilden).
Detta tillsammans gör flykten ljudlös.
Ugglornas byte
Ugglornas vanligaste byte är olika gnagare som möss, sorkar och råttor. Vissa arter är så kallade gnagarspecialister och äter nästan enbart tex sork. Dessa arter finns i större antal och får flera ungar när det är sorkår. Till exempel Fjällugglan som mest äter fjällämlar häckar endast när det är lämmelår. Andra arter är mindre specialiserade på gnagare och tar också fåglar, insekter o dyl. Även fiskätande ugglor finns.
Uv-uggla vad är skillnaden
En del ugglor har tofsar eller ”horn” på huvudet. Tofsarna har ingenting med hörseln att göra, de fungerar istället som kamouflage för att bryta silhuetten. En sovande uggla kan ha tofsarna slokande så att de knappt syns, medan en oroad reser tofsarna rakt upp. Ugglor med tofsar kallas ofta uvar.
Spybollar
Ugglor äter upp mindre byten hela. De får då i sig mycket osmältbara delar tex hår och ben. Dessa blir i magen till en avlång boll som sedan stöts upp. De kallas för ”spybollar”. Man kan finna dem under en ugglas ”favoritträd”.
Fiender och hot
Andra rovfåglar och större ugglor
En större rovfågel tar lika gärna en mindre rovfågel som något annat byte. Detsamma gäller ugglor.
Kråkfåglar
Kråkfåglar som upptäcker en uggla på dagtid mobbar den ursinnigt. Om en hel flock kråkor samlas kan de tom ta död på den. Ugglan kan bli så nersmetad med spillning att den inte längre kan flyga och fjäderdräkten inte skyddar mot regn och kyla.
Berguven är sedan länge känd för att ta kråkor på nätterna. Därför ”hatar” kråkor ugglor och jägare använder en ”uvbulvan”, d v s en uppstoppad eller konstgjord uv vid kråkjakt.
Jakt
Förr i tiden jagades en del ugglor liksom rovfåglar och rovdjur hårt. Det var till och med skottpengar på dom. Speciellt Berguven blev utsatt för ”rovfågelshat” och betraktades som ett skadedjur. Det var en av anledningarna till att den minskade så kraftigt i antal.
Miljögifter
Ugglor liksom andra rovfåglar befinner sig överst i näringskedjan och är därför mycket utsatta för miljögifter. Speciellt DDT och Kvicksilver drabbade bestånden av ugglor under senare hälften av 1900-talet. Idag är situationen mycket bättre men nya bekämpningsmedel kommer hela tiden ut på marknaden. Dessa vet man inte hur de påverkar bestånden i längden.
Biotop
Intensivt odlade skogar och jordbruk missgynnar ugglorna . Där finns oftast sämre tillgång på byte och svårare att hitta boplatser. Kraftledningar och det ökande antalet bilar är ett hot mot främst ungfåglar.
